Kväll i kärlekens tecken med bröllopsinspiration

Floristen arrangerar en kväll i kärlekens tecken med bröllopsinspiration.
- Man behöver inte gå i giftastankar för att vara med. Det kan vara lärorikt att vara med ändå. Kvällen kan ge nya idéer om hur man förgyller vardagen och bevarar den kärlek man hyser för någon, säger Ida Öberg, delägare.
Så är du av det romantiska slaget - boka torsdagen den 8 mars för en givande kväll.
Dessutom var ju Älvsbyn en av de kommuner i länet där flest gifte sig förra året. Nära en procent av befolkningen knöt hymens band.


Andel nygifta av befolkningen 2011:
Luleå: 1,11 %
Kiruna: 1,09 %
Piteå: 1,02 %
Boden: 0,98%
Älvsbyn: 0,93 %
Jokkmokk: 0,90 %
Arjeplog: 0,71%
Arvidsjaur: 9,68 %
Haparanda: 0,67 %
Kalix: 0,64 %
Gällivare: 0,62 %
Övertorneå: 0,58 %
Överkalix: 0,45 %
Pajala: 0,41 %

Kamp för bevarad godstrafik på järnväg

Statliga järnvägsföretaget, Green Cargo, riskerar att ödelägga alla så kallade kombitransporter från övre Norrland. Det kan få förödande konsekvenser för företagen i Älvsbyn.
- Kan vi inte frakta brödet från Älvsbyn så kanske vi måste lägga tillverkningen till andra fabriker i landet, säger Jens Hardegård, platschef på Polarbröd.

Pär Jonsson, näringslivschef,Helena Öhlund, blivande kommunal-

råd, Bill Nilsson, kommunalråd, Benjamin Blomquist, transportchef 

Älvsbyhus, Jens Hardegård, platschef för Polarbröds fabrik i 

Älvsbyn, Lars Mejern Larsson, socialdemokratisk riksdagsledamot 

och med i trafikutskottet, Stefan Wikén, ombudsman för s-riksdags-

ledmöterna i Norrbotten, Leif Pettersson, socialdemokratisk 

riksdagsledamot från Boden, och Anders Lidström, BDX, arbetar

för bättre godstransporter på järnväg.

På tisdagen besöktes Älvsbyn av de socialdemokratiska riksdagsledamöterna Leif Pettersson och Lars Mejern Larsson. De är starkt kritiska till Green Cargos agerande och regeringens tafatthet i frågan.
- Någonting måste göras och vi försöker väcka liv i frågan men får inga besked, säger Pettersson.

Det brinner i knutarna. För den sista mars går avtalet med norska Cargonet ut. Det är Cargonet som via ett avtal med Green Cargo ombesörjt kombitransporterna från norra Sverige (se faktaruta längst ned i inlägget). Men Cargonet tycker inte att Green Cargo lever upp till avtalet mellan parterna och godstransporterna dras dessutom med lönsamhetsproblem.

Alternativet är att förlägga alla frakter på lastbil. Något som rimmar illa med regeringens miljömål. En uträkning visar att det krävs 6 000 lastbilar för att ersätta de nuvarande godstransporterna på järnväg.
- Green Cargo är inte längre något grönt företag. Deras agerande är genant, menar Hardegård.

Green Cargo - inte längre så grönt...

Orolig är också Älvsbyns kommunalråd Bill Nilsson.
- Goda transportmöjligheter är jätteviktiga för våra företag i kommunen om de ska kunna konkurrera på lika villkor. Dessutom har både Älvsbyhus och Polarbröd investerat stora pengar i sitt miljöarbete, bland annat är de med och finansierar godsterminalen i Älvsbyn. Då måste regeringen ställa upp.

Älvsbyn agerar tillsammans med många andra norrlandskommuner för att Green Cargo ska ändra uppfattning i frågan.
- Vi lägger fokus på att påverka regeringen. Eftersom staten äger Green Cargo hoppas vi på ändrade ägardirektiv. Cargonet kan vi inte påverka på grund av att det bolaget ägs av norska staten, säger Pär Jonsson, näringslivschef i Älvsbyn.

För en utomstående verkar järnvägsdiskussionerna helt ha spårat ur. Och det verkar minsann som om Green Cargo, i många bemärkelser inte minst ur miljösynpunkt, växlat in på fel spår.
Green Cargo bestämmer dessutom över vilka tider tågen kan disponera järnvägarna (SLOT-tider) och har själva 80 procent av godsmarknaden. I praktiken innebär detta att Green Cargo tar de bästa tiderna själva och överlåter resten till konkurrenterna.
- Det största problemet för andra fraktbolag är tillförlitligheten. De förlorar marknadsandelar på grund av dålig punktlighet, betonar Mejern Larsson och fortsätter:
- Därför måste vi skapa en mer konkurrrenskraftig järnväg där kapaciteten kan nyttjas på bästa sätt. Men det kräver också investeringar.

Mejern Larsson och Pettersson är också kritiska till Banverkets avgifter.
- Man kan inte höja banavgifterna och fortsätta leverera samma skit som förr, menar Pettersson.

Kombitransporter, där gods av olika slag fraktas, skiljer sig från exempelvis bulktransporter som Stålpendeln mellan Luleå och Borlänge. Bulktransporterna berörs inte av konflikten.

Fakta om konflikten mellan Green Cargo och Cargonet:

• Den 10 december planerade norska företaget Cargonet att lägga ned all tågverksamhet i Sverige efter att bolaget redovisat stora ekonomiska förluster.
• Flera tågoperatörer erbjöd sig att ta över trafiken på sträckorna men till en kostnad som fraktfirmorna inte var/är beredda att betala. 
• Green cargo meddelade tidigare att företaget inte har tillräckligt med resurser för att dra Cargonets vagnar i Sverige. Samtidigt gick Green Cargo ut med ett eget koncept som till stor del liknade avtalet med Cargonet.
• Cargonet ansåg att Green Cargo bröt mot gällande avtal och övervägde att pröva frågan i domstol men istället gjordes en överenskommelse om fortsatt trafik fram till den sista mars.
• Om godstrafiken med tåg upphör får det stora konsekvenser, inte minst för miljön, då lastbilar ersätter transporterna på järnväg.

TEXT: TONY BERGLUND  FOTO: PÄR_JOHAN WEDELL OCH TONY BERGLUND 

Ny butik i Älvsbyn

Ida Dahlqvist uppvaktades med blommor.

Under måndagskvällen invigdes nya Salong Divine, som kombinerar både frisering och försäljning av bland annat kläder och smycken, utöver frisering och hårprodukter.


- Det går lite hand i hand, säger ägaren Ida Dahlqvist som ville skilja sig från mängden.

Det dröjde inte länge innan älvsbyborna hittade in i salongen, man kan rent av säga att kvällen bjöd på fullt hus.

Ida Öberg på Floristen, som ligger i samma hus, hade även
kvällsöppet med många kunder på besök i en fullmatad butik.

Även grannarna Floristen hade kvällsöppet. På plats fanns Jennie och Ida Öberg som mötte kunderna med ett leende.
- Då vi är dom enda butikerna i huset tänkte vi ha öppet och stötta invigningen, berättar Ida.

Under kvällen hade kunderna även chans att vinna ett presentkort på 500:- hos Floristen.

Se fler bilder från kvällen nedan.

TEXT OCH FOTO ROBIN NILSSON

Besöksningsnäringen i länet växer snabbt

Besöksnäringen i nordligaste Sverige omsatte fyra miljarder kronor 2010 och skapade 3 000 årsarbeten! Norrbotten blir allt populärare som besöksmål.
- Målet är en fördubbling fram till 2020, berättade Jan-Erik Jaensson, VD för Swedish Lapland Tourism vid Företagarfrukosten på Fluxen under fredagsmorgonen.

Swedish Lapland Tourism ekonomisk förening (tidigare Norrbotten/Lappland Ekonomisk Förening) bildades den 1 oktober 2001 och ersatte den tidigare länsturismorganisationen Norrbottens Turistråd. Föreningens övergripande mål är att öka regionens (Norrbottens län och Skellefteå) attraktions- och konkurrenskraft och därigenom uppnå en ökad tillströmning av besökare till regionen.
- Våra marknadsandelar gentemot övriga Sverige ökade med 15 procent  mellan åren 2008 och 2010, förklarade Jaensson.

Norra Sverige blir alltså allt populärare som besöksmål. Inte minst för utländska gäster.
- Alla trender talar för oss. Vårt stora problem ligegr i infrastrukturen. Vi måste få fler direktflyg till länet och bättre tåg där även själva resan blir en upplevelse.

På tal om trender. Undersökningar bland utländska gäster visar att de främst värdesätter följande saker:

• Äkthet.
• Miljö.
• Hälsa och wellbeing.
• Simplicity - enkelhet.
• Naturupplevlser.

- Äkthet och natur har vi gott om här uppe. Moderna gäster söker inte efter Disneyland. Så vi har det som efterfrågas.
Men mycket behöver göras.
- Vi måste bli bättre på värdskap. Exempelvis borde vi markera polcirkeln bättre. Instruktioner och utrop på tågen måste göras på fler språk än svenska. Jag har också själv bråkat med Trafikverket i sex år om att få vägskyltar även på engelska. Men ett 50 år gammalt regelverk sätter stopp för detta.

Jaensson efterlyste också fler galningar i positiv bemärkelse.
- Personer som vågar tänka utanför boxen. Titta på Ice Hotell, Sveriges mest kända turistattraktion internationellt sett, och Tree Hotels som får folk att vallfärda från Nya Zeeland till Harads.

Själv hoppas Jaensson mycket på rymdturismen i Kiruna.
- Det lockar folk med feta plånböcker. Dem ska vi ta väl hand om. Redan i initialskedet har välbeställda frågat om de kan köpa mark i Norrbotten.

Swedish Lapland arbetar hårt för att marknadsföra regionen i utlandet.
- Men budgeten är begränsad. Det skulle behöva jobbas på fler marknader.

Jaensson gav också älvsbyföretagarna ett tips.
- Använd Swedish Lapland i er marknadsföring. Lapland är välkänt. Det kan vi till stor del tacka finnarna för. Däremot känner knappt någon till vad Luleå eller Älvsbyn är.

Han visade statistik som bekräftade hans påstående.
- När utländska besökare fick frågan om vad de kände till i Sverige svarade 88 procent Stockholm, 75 procent Polcirkeln och 74 procent Lapland. Efter huvudstaden finns alltså de mest kända begreppen i Sverige i vår region.

Norrmännen utgör den största gruppen utländska besökare. Men gäster från Tyskland ökar mest.
- Omsättningsökning för tyskar i vår region var 26 procent. Men vi  hade 600 representanter för resegruppsorganisationen DerTour här förra året. Resultatet av den införsäljningen har vi inte ens sett än.
Av de pengar som besökarna omsätter går 40 procent till handel.

TEXT OCH FOTO: TONY BERGLUND

Älvsbyhus satsar på energi och miljö

Tomas Lantto.

Energisnålare hus och bättre miljö i fabrikerna. Bra för både kundernas plånböcker och de anställdas hälsa.
- Husen som byggs idag har runt 30 procent lägre energiförbrukning. Trots den redan låga energiförbrukningen för två år sedan, har vi pressat ner den rejält sedan dess, säger fabrikschef Thomas Lantto.

Älvsbyhus arbetar hela tiden med att ständigt förbättra både miljön inne i fabrikerna, men även med att produktutveckla husen.
– Vi strävar mot att bygga lågenergihus. Att vara med i utvecklingen när det gäller användandet av nya tekniska lösningar och att inte bara följa de energikrav som finns, utan som vi ofta gjort, bygga hus som till och med är energisnålare än kraven, kan bli en del av Älvsbyhus energistrategi, säger VD Kent Johansson.

Kent Johansson.

Som jämförelse nämner Lantto att ett hundra kvadratmeter stort hus i Luleå drar 7 300 kilowattimmar per år plus hushållsel.
- Vi har arbetat riktigt hårt för att hitta nya lösningar, förklarar Lantto och nämner bland annat tätare fönster och moderna värmepumpar (frånluftsväxlare).
- Exempelvis tar vi numera reda på den goa värmen från badrum, toaletter och klädvårdsutrymmen.

Miljötänket gäller även fabrikerna. I Älvsbyn investeras  1,6 miljoner kronor i en ny ventilationsanläggning i själva husfabriken plus ny reglerutrustning, som styr värme, varmvatten och ventilation, i  hyvleriet, den mekaniska verkstaden, betongstationen, sågen och råsorteringen. Invetseringarna beräknas ge en årlig energibesparing på cirka 200 000 kronor per år.
- Allt träavfall tuggas ner till flis som vi säljer vidare till Älvsbyns Energi och köper tillbaka fjärrvärme.

I Vålberg har i princip allt användande av olja tagits bort till uppvärmningen av den 12 000 kvadratmeter stora fabriken. Det innebär en besparing på cirka 150 kubikmeter olja per år.
Som i Älvsbyn förädlas träavfall och omvandlas till bränsle för uppvärmning. Åtgärden ger också minskad miljöpåverkan i form av färre onödiga transporter (cirka 30 lastbilar).
Energisparande åtgärder görs även genom fönsterbyten, återvinning av värme via ventilation och konvertering från el-värme till värme från Älvsbyhus egen allbränslepanna.

En helt ny tjänst, produktutvecklare, har tillsatts för bolaget:  Johan Dalqvist tillträder tjänsten den 1 maj. Han får en koncernövergripande roll i syfte att hålla sig insatt i gällande regelverk hos myndigheter i Sverige, Finland och Norge. Dahlqvist ska också kontinuerligt se över utvecklingsarbetet av husen.

Fakta om villorna:
För två år sedan gjordes omfattande konstruktionsförändringar på husen för att uppfylla de nya energikrav som då kom från de tre olika länderna där Älvsbyhus finns. Bland annat blev golvbjälklagen och isoleringen i golv och tak tjockare.
En ny högeffektiv frånluftsvärmepump började också monteras i husen. Det var den största produktionsförändring som Älvsbyhus gjort sedan 1994 när husen anpassades till de energikrav som infördes då.
Samtidigt visade Älvsbyhus mätningar att en del av husen redan innan förändringen uppfyllde de nya kraven på max tillåten energiförbrukning i Sverige. Förklaringen anses vara att Älvsbyhus alltid har byggt för ett kallt klimat.

100 gram guld till utstickare som går sin egen väg

Karin Bodin, VD.

Utstickare är modiga människor som går sin egen väg. I år ger brödföretaget Polarbröd för första gången ut Utstickarpriset till just en utstickare – någon som visar hänsyn och handlingskraft, nytänkande och uthållighet.


– I år firar Polarbröd AB 40 år som företag. Vi har fått ta emot många priser genom åren. Nu är vi inte längre ungdomar utan känner oss mogna att själva dela ut pris, säger Karin Bodin, vd på företaget.

Utstickarpriset är ett årligt pris, som ges ut för första gången i år. 2012 är också ett jubileumsår för Polarbröd, som firar många utstickarår sedan sin början 1879.

Vinnaren av Utstickarpriset belönas med en guldtacka 100 gram Bolidenguld. Årets vinnare koras vid en tillställning i slutet av Polarbröds Utstickarår 2012. I år belönas en vinnare som verkar inom innovation och hållbarhet.

Anna Borgeryd, styrelseordförande.

– I en tid av snabba förändringar som för oss bort från det vi vant oss vid att se som normalt, är det särskilt viktigt att människor har integritet och vågar agera i enlighet med sina värderingar, säger Anna Borgeryd, styrelseordförande i företaget.

– Vi vill med det här priset uppmärksamma dem som visar oss vägen framåt just för att de går mot strömmen, fortsätter hon.

Begreppet utstickare är tätt kopplat till Polarbröds affärsverksamhet och används flitigt i Polarbröds bagerier. Utstickare är en stans som skär ut brödkakor ur degen. Utstickare lämnar ett avtryck i både degen och historien.

2012 har vi på Polarbröd många goda skäl att jubilera. Vi firar en lång rad utstickarår sedan starten 1879. Då kom Johan Nilsson till Älvsbyn för att ge liv till en bagarfamilj och la grunden för en stolthet och ett nytänkande inom bagarkonsten som lever vidare än idag. I år är det också 100 år sedan Johans son Frans Gustav Nilsson öppnade kafé i det lilla bageriet i Älvsbyn och 50 år sedan Gene bageri såg dagens ljus. Polarkakan 40-årsjubilerar, så också bolaget Polarbröd AB. För 25 år sedan blev bageriet i Omne en del av Polarbröd. I 20 år har fransmän kunnat njuta av Polarbröd och i Norge har vi funnits i tio år.  Under åren har Polarbröd hyllats för våra innovativa lösningar. En är Renklämman, världens första djupfrysta smörgås, en annan Polarmetoden; vårt sätt att hålla brödet färskt genom frysning.  Vår kultur att våga sticka ut, vara nytänkande och uthålliga, visa hänsyn och handlingskraft, har fört oss dit vi är idag. Dessa egenskaper ska också bära oss in i framtiden.

Om Polarbröd
Polarbröd är ett familjeföretag med hundraåriga traditioner i norrländsk brödkultur. Under de 40 år företaget funnits har det vuxit från ett litet familjebageri till Sveriges tredje största producent av matbröd, med cirka 400 anställda. 2010 omsatte företaget 711 miljoner kronor och bakade 36 955 ton bröd på de tre Polarbagerierna i Älvsbyn, Bredbyn och Omne.