Tyskarna har ett begrepp för folktomma rum där lyset lämnats på; Schwedenzimmer.
- Tillsammans med Norge är det vi svenskar som slösar mest el i Europa, berättade Fred Nordström (bilden), Nenet, under fredagens Företagarfrukost på Fluxen.
Slöseriet beror, enligt Nordström, på att Sverige fortfarande har ett av de lägsta elpriserna inom EU trots de senaste årens prisökningar.
- Så det finns fortfarande många saker att energieffektivisera, menar han.
Nordström berättade att Volvo, vid en energiinventering, upptäckte att elförbrukningen för produktionen av en viss modell var dubbelt så hög i Torslanda jämfört med belgiska Gent.
- Det berodde bland annat på att fläktarna i lackeringsverkstaden gick för fullt dygnet runt - även när ingen verksamhet förekom.
EU:s mål är att minska växthusgaserna med 20 procent, öka andelen förnybar energi med 20 procent och förbättra energieffektiviseringen med 20 procent före 2020.
- Målen för växthusgaser och förnybar energi ser ut att nås men inte energieffektiviseringarna. Därför kommer nya direktiv.
Redan i dag kan enkla åtgärder spara mycket pengar. I Piteå har kommunförvaltningen sparat drygt en halv miljon kronor per år bara genom att alla datorer som inte används på kvällstid automatiskt stängs klockan 18.00.
- På sikt är spareffekterna än högre. Prisutvecklingen på el har i Sverige varit 14 procent per år. Men när investeringskalkyler görs räknar man på prisökningar runt tre procent. Detta innebär att många konverteringar inte görs på grund av felaktig beräkningsmodell.
Nordström varnade också för att elpriserna inom EU på sikt kommer att jämna ut sig genom avregleringar. Det innebär fortsatt kraftiga prishöjningar i Sverige.
Men han målade inte allt i svart.
- Kan vi nyttja våra råvarutillgångar och stora obefolkade ytor smart så stimuleras den lokala ekonomin.
Nordström berättade om satsningarna i österrikiska Güssing.
- Det var tidigare en avfolkningsbygd. Men där bestämde man sig för att bli självförsörjande på energi. I dag är Güssing ett tillväxtområde med masor av så kallad teknisk turism.
- Växjö är ett svenskt exempel på bioenergikluster.
I Nordströms drömvärld finns ett närvärmeverk i alla större byar. Vindkraften ägs av lokala och regionala företag, myndigheter, organisationer och privatpersoner.
- Ur träråvara kan man utöver värme göra drivmedel och det är något som blir allt mer attraktivt. Med hjälp av vindkraft går det att utvinna ammoniak och vätgas.
Möjligheterna är många. Det gäller bara att upptäcka dem.
TEXT OCH FOTO: TONY BERGLUND